Sökresultat:
24 Uppsatser om Förvaltning av samfällighet - Sida 1 av 2
Osmoreglera mera - Phaseolus vulgaris under torka. Genotypiska skillnader i osmoreglering som anpassning till torka hos vanlig b?na.
Torka ?r en av de st?rsta begr?nsande faktorerna f?r jordbruksproduktion globalt och med klimatf?r?ndringarna f?rv?ntas b?de f?rekomst och intensitet av torka ?ka. Detta utg?r ett v?xande hot mot livsmedelss?kerhet samtidigt som ?kade krav st?lls p? livsmedelsproduktionen i takt med jordens v?xande befolkning. Den vanliga b?nan (Phaseolus vulgaris) ?r en vidspridd n?ringsk?lla med m?nga olika varianter, som rankas som den mest konsumerade b?nan.
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.
Jämställdhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning : Från politiskt beslut till aktiv praktik
Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.
BIM i förvaltningsskedet
Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM.Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt.
Mellan retr?tt och nyorientering. En studie om det offentliga ledarskapet.
Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.
?Boys will be boys?? En intervjustudie om hur personal i fritidshem arbetar med fr?gor som ber?r samtycke, sexualitet och relationer.
I samband med l?roplans?ndringen 2022 bytte kunskapsomr?det sex och samlevnad namn till det mer ?vergripande: sexualitet, samtycke och relationer. Detta efter granskningar som tydde p? brister och otydligheter inom kunskapsomr?det. Enligt Skolverket (2024) ska sexualitet, samtycke och relationer arbetas med ?mnes?vergripande samt ?ven inkluderas i fritidshemmets undervisning.
Är en schimpans bättre på att skapa avkastning än en professionell fondförvaltare? : En jämförande studie om historisk avkastning av förvaltade fonder och slumpmässigt genererade portföljer
Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.
FÃ¥ngstDataBanken : En administrativ webbplats fo?r Sportfiskarna
Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.
Id?er om helhet i offentlig sektor - En studie av G?teborgs stads stadsutvecklingsf?rvaltningar
Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else
kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning.
Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring
(layering).
Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring
helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra
fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom
intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad.
Resultat:
Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och
f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart
definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning,
styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om
helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad
som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida
id?erna om helhet.
Corporate Social Responsibility - Lost in Translation? : Hur CSR som idé tas emot i offentlig sektor
A?r 2007 uppma?rksammades de oegentligheter som fo?rekom i produktionen av de varor som landstingen ko?pte in till den svenska sjukva?rden vilket medfo?rde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Da? CSR fra?mst kopplas ihop med fo?retag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie underso?ka hur CSR som ide? har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om fo?r att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell o?versa?ttningsteori samt teorin om inramning.
NATURMINNENS F?RVALTNING OCH SKYDD: Inventering i V?stra G?taland
Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.
Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?
Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.
Fra?n vilja till genomfo?rande - Fo?ra?ndringar i arbetet med va?ld i na?ra relationer inom en stadsdelsfo?rvaltning
The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.
Om journalisters m?te med offentlig verksamhet ? Inte s? offentligt l?ngre
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.
Upplagt för konflikt : Hur snusbranschen marknadskommunicerar pa? en ha?rt reglerad marknad
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.